Nu börjar jag få en stark känsla av att den här bloggen går utför och åt fel håll. Fast efter ett snack med Joel och ett planerat back-pass på distans (?!) så känns det hela mkt bättre. Jag älskar när folk inspirerar mig.
Igår morse tog jag mig en kort löprunda innan jobbet och igårkväll blev det ett klätterpass med Wille. Det blir ju lätt lite jävlar anamma när man klättrar med någon som är så pass mkt bättre än mig själv. Men det gör jag å andra sidan gärna om.
2 Veckor kvar till Kebne nu. Katter ska vaccineras för att få bo på pensionat. Brallor, liggunerlag och diverse småprylar måste inhandlas och matransoner ska beräknas. Jag behöver med andra ord en jäkla massa tid. Men det ska vi väl kunna plocka fram ur någon rockarm.

Idga tänkte jag för övrigt ha en "Said-dag" på jobbet. Vi pratar givetvis om Said Belhaj. Sveriges i särklass bästa klättrare.
Mannen myten, spindeln, gasellen...