19.08.2008 Peach petals blow on mountain streams..

Gårdagen blev extremt stressig. Efter jobbet hämtade Bänke upp mig och vi åkte direkt till veterinären för att vaccinera katten, hem slänga i sig ett gäng pannkakor medans jag bytte om och rotade fram klättergrejorna. Åkte till Karbin och körde skiten ur både mig och mina stackars händer men vilket fantastsikt pass. Nu är man på G igen. Mitt rosa travers-hörn är en riktigt trevlig led. En och en halv timme senare var det bara att dra sig hemåt, slänga i sig lite mat igen och börja springa in mot söder. Redan då var jag grymt trött och inte riktigt på g. När jag såg liljeholmsbron gjorde det ju inte saken bätte. Efter strax över 8km var jag framme vid ringvägen och mötte upp Madde. Lilla Maddie. Projektet 5km på 3 veckor började och jag tvingade henne att jogga 2km sen stannade vi för vatten och steretch och sen tillbaka 2km. Meningar som "Kom igen nu för helvete Ulla" Och "Jobba din gammelnucka" haglade medans jag ömsom släpade och ömsom piskade på henne. Men det gick ju fint det där också. Som tur var fick jag hämtning kl 21 och det var en ganska stelbent Linda som däckade i säng igårkväll efter att fixat matlåda,duschat och pysslat med katterna.

Dagens träning har bestått av 105min promenad uppdelat i 65min med Bänke och 40min med Madde. Släpade med mig madde på ett intervallpass i Sätra där vi körde 400ringar. Hon gick varannan och jag sprang snabbt eller lite snabbare. 6,8km löpning för min del med andra ord och det kändes när jag skulle dra på lite extra på näst sista vändan. Men ibland måste man ju träna viljan lite också.
Men Madde var duktig igen trots en jäkla massa klagande och ett stort mått av hypokondri. Det här går som en dans och hon kommer utan tvekan klara den här utmaningen OM hon kan hålla ihop scemat nästa vecka när jag är borta. Nu är det frihet under ansvar som gäller.

Idag har jag också varit på Naturkompaniet och shoppat ett par nya vandringsbrallor. Slänger upp en bild på dom imorgon. Köpte ävet ett till Houdini-linne. Det svarta var givetvis inte på rean men vad gör man inte..

Nu är det föresten inte många dagar kvar tills vi drar upp i fjällen. Ska bli skönt att få släppa loss fokuset en smula och bara njuta av livets goda. (Nu pratar jag inte om den fattiga fjällmaten utan om naturen och upplevelserna och BERGEN)
Men mina tankar ligger endå ganska många mil bort. I en annan tid och en annan plats...
243 dagar kvar..

All the birds have flown up and gone;
A lonely cloud floats leisurely by.
We never tire of looking at each other -
Only the mountain and I.
 


Kommentarer
Postat av: Frida

Inte vääärldens bästa ;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback