Huvudvärken startade vid lunchtid, när jag kom hem från jobbet var jag så dödligt trött att jag somnade på soffan efter att ha satt i mig ett lass plättar med sylt. Vaknade av att introt till Top Model drog igång. Tittade ut och såg inget annat än ett grått dis. Typiskt. Och extremt sugen på långpass my ass. Försökte hälla i mig lite vatten, packade ner dexterosol, halstabletter och SLkortet. Siktade in mig på att ta det extremt lungt. Första 5km gick på 34min. Regnet kom över mig i samma stund jag svängde av mot västberga. Ett litet lätt och förvånadsvärt skönt regn. Upp mot Telefonplan och midsommarkransen. En stigning jag normalt brukar tycka är rätt tung kändes nu som en piss i nilen. Jag misstänker att det är skogslöpningens förtjänst. Sen bar det av neråt. Mot liljeholmen och över liljeholmsbron. Svängde av mot tanto och sprang jämte vattnet bort till eriksdalsbadet, vände och sprang tillbaka till tanto för att kryssa mig upp mot zinkensdamm och ta ringvägen bort mot badet igen. En sista jogg mot hornstull och äventyret var slut. 21km på 02.09.42 vilket ger ett km tempo på 06.11. Snigel snigel på väggen där..
Känndes riktigt bra att bara ligga och mala i mitt komforttempo och enkom vid sista kilometen fick jag en liten känning i vänsterfoten. Någon sorts kramp som inte riktigt ville att jag skulle fortsätta. Men det var bara att skaka loss och fortsätta.
Tog tbanan hem och när jag gick av tbanan sneglade jag till lite extra och upptäckte att jag hade fel skor på mig. Jag hade mina gamla döda Saucony istället för mina nya New Balance. Att jag inte märkt det tidigare. Inte bra inte bra. Att springa långpass i värdelösa skor är det sista jag behöver.

1-0 till mig och en storslagen seger över min tasiga karaktär iallafall.